Ett radhusområde i Örebro bygger ett eget fjärrvärmenät i ett unikt koncept.

Stadens fjärrvärmeleverantör E:ON hyr led-ningarna i 25 år och tar sedan över dem, allt i gott samarbete med radhusägarnas samfällig-het.

I början av 1960-talet byggde Örebro kommun 200 radhus på slätten väster om staden. Radhusen fick fjärrvärme genom ett eget sekundärnät med värmecentral, ägt utav radhusägarnas ekonomiska förening och med värmen levererad av Örebro Energi. Enkelt och bekvämt. Men femtio år senare var det hög tid att göra något åt systemet.

 - Anläggningen var utsliten och sättet att dela lika på värmekostnaderna var inte längre acceptabelt, säger Leif Landén, ordförande i radhusägarna samfällighetsförening Tjäderleken.

Samfällighet för nytt nät

Radhusägarna började utreda möjligheter till nytt system i samverkan med E.ON som hade avtal, med en enda faktura, med den ekonomiska föreningen. Men individuell indragning av fjärrvärme var inte aktuellt.

Efter otaliga möten för radhusägarna och många diskus-sioner föddes den nya samfällighetsföreningen Tjäderleken med uppgiften att ta fram en ny fjärrvärmeanläggning i eg-en regi liknande det tidigare upplägget eftersom E.ON bara ville ha en avtalspart. 

2014-12-29

Fjärrvärmens historia

Fjärrvärmens historia i Sverige, är vad britterna skulle kalla ”A Success Story”.

Det började på allvar i slutet av 1940-talet då pionjärer bland de kommunala energiverkens ingenjörer under mot-stånd från etablerade intressen vågade satsa på något nytt och oprövat. Det var möjlig-heten att producera värme och el-ektricitet i så kallade kraftvärmeverk som var starten. Oljebolagen spjärnade emot. Sotarna protesterade och VVS-konsulterna såg med oro att antalet pannrum kanske skulle minska.

Men utvecklingen gick inte att hej-da. Den gamla svenska samarbetstraditionen var avgörande. Genom att gå samman och verka för gemensamma lösningar på gemensamma problem tänkte aktörerna att de skulle komma närmare må-let än om var och en skötte sitt. Det visade sig vara rätt tänkt.

Fjärrvärmen i framtiden

Fjärrvärmen har en viktig roll i den fortsatta omställningen av energisystemet – nationellt och internationellt. Spillenergi från industrier, avfallsförbränning, mer förnybara bränslen och kraftvärme ger resultat redan i dag. Runt hörnet väntar nya hållbara tillämpningar där bland annat energi från till-verkning av biodrivmedel tas tillvara i fjärrvärmenäten. Och i framtidens bostäder kan fjärr-värmedrivna tvätt- och disk-maskiner bli allt vanligare.

Fjärrvärmen är redan ett bra miljöval, men det pågår en ständig utveckling. Fjärrvärme och fjärr-kyla är klassisk teknik som kan kombineras med nytänkande. Mer förnybar kraftvärme är ett viktigt steg på vägen mot ett hållbart en-ergisystem. Fjärrvärmen är också ett centralt inslag i arbetet för hållbara städer.

I spåren av klimatets förändring finns anledning att tro att efterfrågan på fjärrkyla kommer att öka, medan efterfrågan på värme minskar. Även effektivare energianvändning min-skar värmebehovet. Men kraven på effektiva energilös-ningar består, framtiden rymmer både utbyggda fjärrvär-menät, nya bränslen, nya användningsområden och nya lösningar som kombinerar el, drivmedel och värme/kyla.

Våren 2013 presenterade vi för radhusägarna ett koncept som vi utvecklat i samverkan med E.ON. 134 av 200 ville gå med, berättar Leif Landén.

Konceptet är unikt. Samfälligheten bygger ett nytt sekun-därnät som E.ON hyr in sig i för att transportera värmen till varje radhus. Samtidigt anlitar samfälligheten E.ON för drift och underhåll av sitt nät. Varje radhus betalar för anlägg-ningen till samfälligheten och får en egen faktura för värmen från E.ON. Efter 25 år övertar E.ON ledningarna utan kos-tnad.

Det är något helt nytt för E.ON, säger Tord Olsson, kund-ansvarig E.ON Försäljning Örebro. Då det handlade om att uppdatera kundens eget befintliga sekundärnät kändes det rätt att kunden själv finansierade det nya nätet. Vidare kändes det lika rätt att E.ON skulle underhålla nätet åt kunden och betala en hyra för att överföra värmen till varje enskilt radhus.

Mycket förberedelser

I januari 2014 tog samfälligheten slutligt beslut, upphand-lade med stöd av E.ON en huvudentreprenör för nyckelfärdig anläggning och lånade drygt 14 miljoner kronor av en bank. Och lät lantmäteriet ny fastighetsbildning, tillfrågade jurister och samverkade med kommunen.

I augusti startade grävskoporna, i december var första etap-pen klar. Sista etappen skall vara klar i juni 2015.

Det var mycket arbete med att få det hela till stånd men nu får vi en pålitlig fjärrvärmeanläggning med egen värmeväx-lare och egna mätare, i en väldigt bra lösning med E.ON, säger Leif Landén.

 Marianne Lindeborg.

Hur ser framtiden ut?

Befintliga fjärrvärmenät kan förtätas och byggas ut, fjärr-värme kan etableras på fler mindre orter och bli ett alter-nativ för nya segment inom tillverkningsindustrin. Fjärr-värmen kan också växa genom satsningar på att binda sam-man flera tätorter i större regionala nät.

Spillvärmen från Sveriges industrier kan utnyttjas ännu bättre. ”Ny” spillvärme, som överskottsenergi från framställ-ning av biodrivmedel i så kallade bioenergikombinat kan komma till nytta i fjärrvärmenäten. Potentialen för utbyggd kraftvärme väntar på att tas till vara, överskottsenergin kan användas för både värme och kyla.

Både kostnadseffektivt och energieffektivt

Flexibilitet och systemtänkande öppnar möjligheter för an-vändning av en rad olika energiresurser. Det kan handla om allt från hushållsavfall till udda bränslen som slakteriavfall och stallgödsel.

Fjärrvärme är ett kostnadseffektivt sätt att distribuera även t ex solvärme och äkta geotermisk energi (för direkt an-vändning utan värmepumpar). Kombinationseffekter efter-strävas – förgasning av biobränslen och avfall kan ytter-ligare öka andelen el ur bränslet.

Energieffektiva passivhus, energianvändning inom industrin, växt-husodling – fjärrvärmen kan vinna terräng inom en rad områden. I framtidens bostäder kan fjärrvärmedrivna tvätt- och diskmaskiner bli allt vanligare. Badtunnan och växthuset kan värmas med fjärrvärme, kanske är också komfortkylan fjärrvärmedriven? För att inte tala om alla torkskåp på skolor och dagis.

Från www.svenskfjarrvarme.se

/Leif